Spammeddelanden är oönskade eller oönskade meddelanden som skickas i stora mängder via olika kommunikationskanaler, t.ex. e-post, textmeddelanden, sociala medier och plattformar för snabbmeddelanden. Dessa meddelanden skickas vanligtvis av enskilda personer eller organisationer till ett stort antal mottagare som inte har gett sitt samtycke till att ta emot dem.
Spammeddelanden kan ha många olika former, inklusive reklam för produkter eller tjänster, nätfiskebedrägerier, falska erbjudanden och bilagor som innehåller skadlig kod. De skickas ofta i syfte att lura mottagarna att klicka på en länk, lämna personlig information eller ladda ner skadlig programvara.
Vad är skräppost?
Oönskad kommersiell e-post, eller "skräppost". är en term för denna typ av kommunikation. Spam-SMS kommer sällan från en annan telefon. Dessa meddelanden börjar vanligtvis på en dator och skickas sedan vidare till telefonen via e-post eller IM.
Bedragare kan enkelt och billigt överföra dessa meddelanden via Internet. Spamming handlar om att nå ut till så många människor som möjligt med så få svar som möjligt.
Typer av skräppostmeddelanden
Spammeddelanden finns i olika former. Några vanliga typer av skräppost är:
- Fiskebedrägerier: Falska e-postmeddelanden eller webbplatser som lurar användarna att avslöja sina personuppgifter, t.ex. lösenord och kreditkortsnummer.
- Bedrägerier med nigerianska prinsar: Lova stora summor pengar i utbyte mot en liten investering eller personlig information. Namnet "Nigerian Prince" har sitt ursprung i tidiga e-postbedrägerier i Nigeria.
- Lotto- och prisbedrägerier: Informera mottagaren om att de har vunnit en stor summa pengar eller ett värdefullt pris, men att de måste betala en avgift för att få ut det.
- Bedrägerier om hälsa och kosttillskott: Främjar mirakelkurer eller kosttillskott som ofta är ineffektiva och kan vara skadliga.
- Investeringsbedrägerier: De lovar hög avkastning på investeringar med liten eller ingen risk, men är i själva verket bara ett sätt att stjäla pengar från intet ont anande offer.
- Bedrägerier i samband med arbete hemifrån: Erbjuder jobb som kan utföras hemifrån, men kräver betalning för utbildningsmaterial eller bakgrundskontroller.
- Falska välgörenhetsorganisationer: Låtsas vara legitima välgörenhetsorganisationer och ber om donationer, men pengarna går till bedragaren i stället för till det avsedda ändamålet.
- Bedrägerier om skuldminskning: De lovar att hjälpa till att minska eller eliminera skulder, men tar offrets pengar utan hjälp.
- Bedrägerier inom teknisk support: Låtsas vara från ett välkänt teknikföretag och hävdar att ett problem med mottagarens dator behöver omedelbar hjälp.
- E-postkedjebrev: E-postbrev: E-postbrev där mottagaren uppmanas att vidarebefordra dem till ett visst antal personer för att få tur eller pengar. De innehåller ofta falska löften och skulle kunna vara en bättre användning av tiden.
Hur minimerar du skräppostmeddelanden med e-postautentisering?
E-postautentisering är en säkerhetsåtgärd som hjälper dig att verifiera avsändaren av ett e-postmeddelande. Den säkerställer att det är en legitim källa som skickar meddelandet.
Den 16 januari 2023 stod USA för nästan åtta miljarder av världens tio miljarder människor. skräppost. Tjeckien och Nederländerna följde tätt efter och kom på plats två och tre med 7,7 respektive 7,6 miljarder. ~Statista
Det finns flera typer av e-postautentisering, bland annat DomainKeys Identified Mail (DKIM), Sender Policy Framework (SPF), Domain-based Message Authentication Reporting and Conformance (DMARC) och DomainKeys Identified Mail (DKIM).
De två mest populära metoderna är DKIM och SPF. Dessa två metoder arbetar tillsammans för att förhindra att spammare missbrukar din domän.
- DomainKeys identifierad e-post (DKIM) verifierar att en legitim källa har skickat ett e-postmeddelande. Den använder kryptografi med offentliga nycklar och kryptografiska signaturer för att säkerställa att ett e-postmeddelande inte har manipulerats under transporten eller i lagret på mottagarens server.
- Ramverk för avsändarpolicy (SPF) bygger på digitala signaturer för e-postöverföring, som anger om den avsändande servern hade tillgång till originalmeddelandet innan det skickades ut från deras system.
Hur förhindrar man skräppost?
Spammeddelanden är en olägenhet, men det är också en industri. Spammare lägger ner mycket tid, pengar och arbete på sitt hantverk. De utvecklar ständigt nya taktiker för att lura dig att klicka på deras länkar eller lämna ut din personliga information.
Du kan dock skydda dig mot skräppost. Om du är försiktig kan du spara pengar.
Här är fem sätt att förhindra skräppost:
Använd skräppostfilter
Många e-posttjänster erbjuder skräppostfilter som skannar dina inkommande meddelanden och försöker identifiera vilka meddelanden som är skräppost och vilka som är legitima. Ju oftare du tar emot skräppost och markerar den som sådan, desto bättre blir filtren på att identifiera den i framtiden.
Relaterad läsning: Behöver du DMARC om du använder ett skräppostfilter?
Var försiktig med e-postadresser
Ange inte din e-postadress på webbplatser eller i program om du inte litar på dem. Vissa företag använder denna information för att skicka ut reklammejl utan din tillåtelse. Om någon ber om din e-postadress, fråga varför de behöver den innan du ger ut den, ifall deras avsikter inte är hederliga.
Undvik att klicka på misstänkta länkar
Många skräppostmeddelanden innehåller länkar som leder till webbplatser som är värdar för skadlig kod eller andra virus. Om du får ett e-postmeddelande med en okänd avsändare som innehåller en länk ska du inte klicka på den - även om den ser legitim ut. Radera i stället meddelandet utan att öppna det eller klicka på länken. phishing-länk och rapportera det som skräppost.
Håll personlig information privat
Undvik att dela känsliga uppgifter som födelsedagar eller personnummer i kommunikation om det inte är nödvändigt (t.ex. när du handlar på nätet). Ta inte med dessa uppgifter i bilagor eller ämnesrader i e-postmeddelanden eftersom spammare kan använda dem för identitetsstöld.
Var försiktig med kostnadsfria försök
Många webbplatser skickar ut gratis testversioner för att få användarna att börja använda deras tjänst. Men dessa försök kan ha dolda kostnader, till exempel extra avgifter för dataanvändning eller till och med automatiska månadsabonnemang som fortsätter efter provperioden om de inte avbryts innan provperioden löper ut.
Håll programvaran uppdaterad
Om du har programvara som behöver uppdateras - till exempel Windows-uppdateringar eller nya versioner av din webbläsare - se till att uppdateringarna sker automatiskt utan att du blir tillfrågad varje gång de blir tillgängliga. På så sätt kan hackare inte dra nytta av sårbarheter i äldre versioner av dessa program som kan ge dem tillgång till din dator eller den personliga information som finns i den (t.ex. lösenord eller kreditkortsnummer).